Så tolkar du hästkrafter och vridmoment – välj bästa motorn för dig

Är 200 hk alltid ”bättre” än 150 hk? Och vad betyder vridmomentet för en motors karaktär? Här är guiden till hk och Nm som du inte får missa.

Vad är bäst – hästkrafter eller vridmoment? Den frågan brukar dyka upp med jämna mellanrum och det finns gott om åsikter. Toppeffekten för en bil brukar ofta anges i reklamen men säger inte allt om hur trevlig och pigg motorn känns.

De flesta bilister upplever förmodligen vridmomentet som det ”viktigaste”. Under vardagskörning används bara lägre varvtal och har motorn ett högt vridmoment där upplevs den som stark.

Mycket vridmoment långt ner i varvregistret – som moderna dieselmotorer brukar ha – ger en kraftfull känsla. Speciellt i kombination med automatlåda då föraren (nästan) alltid har rätt utväxling för snabbast acceleration. I de flesta vardagssituationer utnyttjas inte hästkrafterna som finns längre upp i varvtalsregistret.

Därmed inte sagt att hög toppeffekt är oviktigt. Ligger man på en 90-väg och behöver köra om en långtradare så är varje hästkraft viktig för att komma om snabbt och säkert. Då kan subjektiva skillnaden mellan en motor med 120 hk och en med 170 hk upplevas som väldigt stor.

Vad många inte vet är att hästkrafter och vridmoment alltid hänger ihop, via en matematisk formel. Ett visst vridmoment ger alltid samma antal hästkrafter i motorn vid det varvtalet.

Bensinmotorer har traditionellt behövt varvas ganska högt för att utveckla sin fulla kraft. Men idag är nästan alla bensinmotorer turbomatade och då närmar de sig dieselmotorns karaktär. En turbomotor kan ges ett högt turbotryck på lägre varvtal och utvecklar då mer effekt – man tvingar helt enkelt in mer luft i motorn. Vid högre varvtal sänks turbotrycket för att inte överbelasta motorn.

Det innebär att även ganska små bensinmotorer på 1,2–1,6 liter känns kraftfulla och pigga på låga varvtal, tack vare turbomatningen. Sannolikt ett bra val för många vardagsbilister, speciellt då de nya avgaskraven gör dieselmotorer dyra.

Finns det några nackdelar med hög toppeffekt? Absolut – starka motorer är som regel både större och dyrare. Och de drar inte sällan mer bränsle än motorer med lägre toppeffekt. Hög toppeffekt kan också leda till högre försäkringspremie, jämfört med en annan motor med lägre toppeffekt, även om det i grunden är samma bilmodell.

Tittar man på grafiska vridmomentkurvor skiljer sig moderna, turbomatade bensinmotorer inte så mycket från dieselmotorer (som också är turbomatade). I diagrammen nedan beskriver vi skillnaderna.

Här har vi då ett exempel på en modern, turbomatad bensinmotor. Det är 3,0 V6 TFSI som sitter i Audi S5 Coupé. Vridmomentet byggs upp extremt snabbt direkt över tomgång och når sitt max på 500 Nm i intervallet 1.370–4.500 rpm. Turbomatningen ger inte bara en hög och ”bred” vridmomentkurva, toppeffekten på 260 kW (354 hk) uppnås vid 5.400–6.400 rpm. Trots att toppeffekten är samma som hos V8-sugmotorn upplevs den här turbomatade V6:an som mycket kraftfullare – och den drar dessutom mindre bränsle. Likheterna mellan turbomatad bensinmotor och dieselmotor är slående.

*Här ser vi effekt och vridmoment för Audis 2,7-liters V6 TDI. En klassisk V6-diesel som inte lönar sig att varva mer än 4.000 rpm. Vridmomentet byggs upp mycket snabbt redan på låga varvtal, dieselmotor ger sitt maximala vridmoment på 400 Nm i intervallet 1.400–3.250 rpm. Toppeffekten är 140 kW (190 hk) mellan 3.500–4.000 rpm. Den här dieselmotorn upplevs som väldigt kraftfull och behöver inte varvas mycket. *

Det här effektdiagrammet visar Audis 4,2-liters V8 FSI. Hästkrafterna, mätt i kW, visas till vänster och vridmomentet (Nm) till höger. Det här är en sportig sugmotor utan överladdning som varvar högt, över 7.000 rpm. Vridmomentet byggs upp till en tydlig ”spets” vid 3.500 rpm, vilket är typiskt för sugmotorer. Toppeffekt 260 kW (354 hk) vid 7.000 rpm, max vridmoment är 440 Nm vid 3.500 rpm.

Sammanfattning:

• Hästkrafter är alltid en funktion av vridmoment och varvtal. Högt vridmoment ger hög effekt.

• Vridmomentkurvan berättar mycket om en motors karaktär.

• Effekt kan anges på flera sätt, lär dig skilja på hk och kW – samt brittiska hp.

Några förkortningar som är bra att ha koll på:

hk – hästkrafter.

Nm – vridmoment, mätt i newtonmeter.

kW – kilowatt, det moderna sättet att mäta effekt som på sikt ersätter hästkrafter.

hp – horsepower, det brittiska sättet att mäta effekt. Hp och hk är inte exakt samma sak, men väldigt nära.

rpm – revolutions per minute, eller varv per minut (varv/min), eller varvtal.

PS – Pferdestärke, tyska ordet för hästkrafter.

DIN-hk – en standardiserad, tysk mätmetod. DIN-hästar är samma som hk eller PS.

Fördjupning kring hästkrafter och vridmoment:

För några av oss som har en viss distans till skolans fysiktimmar kan följande minnesregler därför upprepas regelbundet:

Effekt får man genom att mäta energi per tidsenhet.

Energi får man genom att ta effekten gånger tidsenheten.

Arbete definieras som kraft gånger vägen (sträckan).

Vad kanske inte många tänker på är att antalet hästkrafter alltid står i en bestämd relation till vridmomentet. I en bromsbänk mäts bara vridmoment vid vissa varvtalsintervall, det antal hästkrafter som motorn ger får man fram genom en matematisk formel (hk = Nm gånger rpm delat med 7.022).

Låt oss som exempel ta en BMW M135i (turbomotor) som ger 450 Nm redan vid 1.500 rpm och då alltså utvecklar 96 hk vid samma varvtal. Genom att reglera ner turbotrycket justeras vridmomentkurvan och ligger still på 450 Nm ända upp till 4.500 rpm, då ger motorn 288 hk.

Begreppet ”hästkraft” är för övrigt uråldrigt och definierades av James Watt cirka 1783 då han skulle jämföra hästar och ångmaskiner. Enligt det metriska systemet är en hästkraft 75 kilopondmeter per sekund, det vill säga ett lyft på en meter av 75 kilo utfört på en sekund.

Men skotten James Watt skulle förstås krångla till det med engelska termer och definierade sin ”horsepower” som 33.000 footpoundforce per minut. Metriska hk och engelska hp är ganska lika men när vi omvandlar till den modernare enheten watt ser vi att det finns en liten skillnad: hk = 735,5 watt, hp = 745,7 watt.

Här har vi alltså förklaringen till att engelska och amerikanska tidningar inte skriver motoreffekt med samma siffror som vi i det metriska systemet. När BMW anger motoreffekten i sin V10:a till 507 hk skriver brittiska tidningar att den ger 500 hk. Man kan ju på goda grunder anta att BMW är fullt medvetna om detta och anger toppeffekten så att amerikanerna kan skryta om sin M6:a med ”500 horsepower”. Om BMW angett motorn till 500 hk hade det ”bara” blivit 493 hp, som inte låter riktigt lika bra för marknadsförarna.

Nu för tiden har bilindustrin nästan helt gått över till att ange motoreffekt i kilowatt, kW. Av praktiska skäl avrundas ofta effektsiffran i kW, vilket gör att den omräknat till hk blir ojämn. Om ni undrat över varför exempelvis Golf GTI har 211 hk och inte 210 så beror det på att turbofyran ger 155 kW, alltså 210,7 hk (avrundat 211 hk).