Den eviga frågan verkar vara om man ska välja dubbade vinterdäck eller dubbfria. Båda typerna har sina för- och nackdelar – dessutom finns det faktiskt tre olika typer av vinterdäck. Men det allra viktigaste är alltid att du väljer bra däck med säkra och trygga prestanda.

• Vår däckexpert svarar på de vanligaste frågorna kring vinterdäck – här får du de bästa råden.
• Dubbdäck eller dubbfritt beror på var man bor i Sverige. Men viktigast är att välja bra vinterdäck. Snåla inte med säkerheten.
• Skifta till vinterhjul tidigt, innan snön kommer. Vänta med bytet på våren, det kommer alltid ett sent snöfall. Och kör inte med dubbfria vinterdäck på sommaren – de kan fördubbla bromssträckan.

Det finns hundratals olika vinterdäck på marknaden – men vad är bäst till just dig och din bil? Vi samlar de vanligaste frågorna om vinterdäck och låter vår däckexpert Pär Brandt svara.

Vi kör igång direkt med den överlägset vanligaste frågan från läsarna, vad ska jag välja – dubbfritt eller dubbat?

Pär Brandt, PB: Om en person är väldigt osäker då är förmodligen dubbdäck det bästa valet. Bra dubbdäck ger trygga, förutsägbara egenskaper och de är som bäst när det behövs som mest – alltså när det är is på asfalten. Men det finns nackdelar med dubbdäck, de bullrar mer och man måste lägga på och av inom vissa intervall. Dubbfria däck, eller friktionsdäck som de kallas ibland, är tystare och rullar som regel lätt vilket sparar bränsle. Med dubbfria däck är du också friare att lägga på dem relativt tidigt på hösten och kan skifta till sommarhjulen när det passar på våren.

Du brukar alltid tjata i dina artiklar om att det är viktigt med hög kvalitet, så kallade premiumdäck.

PB: Det är ett mycket viktigare beslut för konsumenten, jämfört med att välja mellan dubb eller dubbfritt. Våra däcktester visar på väldigt stora skillnader i prestanda mellan de olika tillverkarna. Vi har en grupp på fem–sex biltillverkare som alltid ligger i topp, den inbördes ordningen kan skifta över tid men de gör bra däck – utan tvekan. Välj vinterdäck från någon av dessa. Läs biltidningarnas däcktester och gör sen ett klokt val.

Men priset måste väl få spela en roll också? Om jag har en äldre, begagnad bil behöver jag väl inte köpa de dyraste däcken?

PB: Tvärtom, skulle jag vilja påstå! Moderna bilar har avancerade system för antisladd, låsningsfria bromsar och numera är många nya bilar också fyrhjulsdrivna. Äldre bilar har ingen ESP-lampa som blinkar när greppet blir dåligt, då riskerar du att bli överraskad av halkan och få sladd. Äldre bilar utan antisladdsystem, ESP, ska absolut använda dubbdäck av bra kvalitet.

__Men det finns ju roligare saker att lägga pengar på än däck?
__
PB: Sant. Men du investerar i säkerhet för dig och din familj. Finns det något bättre sätt att använda pengarna? Dessutom är det inga dramatiska prisskillnader mellan de bästa däcken och de som är halvbra. Det finns många prissajter på nätet där man lätt kan jämföra priserna och hitta en bra affär. Kolla med din lokala däckhandlare, de har kanske ett bra erbjudande också. Det riktigt billiga skräpet presterar uruselt och sådana vinterdäck ska ingen köpa.

__Finns det någon nackdel med att köpa sina vinterdäck på nätet?
__
PB: Största risken är att du fattar ditt köpbeslut enbart efter priset, då riskerar du att köpa dåliga vinterdäck. Läs tidningarnas däcktester och prata med fackmannen på däckverkstaden, där finns erfarenheten och kunskapen. När man köper däck måste man inte enbart få rätt dimension, det gäller även att ha rätt hastighetsklass och däcket måste vara dimensionerat efter din bils vikt, så kallat loadindex.

Dubbfria vinterdäck har EU-märkning med betyg för våtgrepp, rullmotstånd och buller. Det är väl en god vägledning när man köper däck på nätet?

PB: I två år har våra däcktester visat att EU-märkningen inte har ett dugg att göra med hur bra däcket är. En däcktillverkare tar kanske hänsyn till 50–60 olika egenskaper när de konstruerar ett däck. I våra däcktester redovisar vi siffror för ett 20-tal av dessa. EU-märkningen ger tre betyg varav ett – buller – inte går att använda i Sverige då vi har en annan typ av asfalt. Man behöver inte vara hjärnkirurg för att räkna ut att två betyg inte ger en heltäckande bild – läs biltidningarnas tester istället.

Inledningsvis nämnde vi de tre typerna av vinterdäck. Hur skiljer sig europeiska dubbfria vinterdäck och de nordiska, dubbfria vinterdäcken?

PB: Förenklat kan man säga att europeiska, dubbfria vinterdäck är byggda för ”tyska förhållande”. De har hög hastighetsklass och presterar bra på våta vägar. Men de är inte lika bra på snö och is som de nordiska, dubbfria däcken. Man skulle också kunna säga att de europeiska friktionsdäcken är gjorda för höst och vår. En del av våra läsare kör faktiskt med tre uppsättningar hjul, europeiska friktionsdäck på vår och höst och sedan dubbdäck när det är som kallast under december–februari.

Borde man undvika dubbdäck i städerna, med tanke på hälsofarliga partiklar i luften och liknande skäl?

PB: Dålig luftkvalitet i storstäderna är ett växande problem i Europa, med återkommande smog i både Paris och London. Den huvudstad som har sämst luftkvalitet i Europa är Warszawa men det är ändå bara en västanfläkt jämfört med problemen de har i Beijing, Kina. Gemensamt för alla dessa städer är att där kör man inte med dubbdäck. Visst kan politikerna förbjuda dubbdäck i svenska städer, men det löser inte alla problem med dålig luftkvalitet.

Men andelen dubbdäck har väl sjunkit i Sverige, beror inte det på ökade hänsyn till hälsa och miljö?

PB: Nej, andelen dubbdäck har både ökat och gått ner. Men det beror till största delen på hur sträng vintern varit. Snöar det mycket väljer bilägarna dubbdäck istället för dubbfritt. Grovt kan man säga att ungefär två tredjedelar väljer dubb när det ska köpas nya vinterdäck.

Sliter inte dubbdäcken på vägarna?

PB: Moderna dubbdäck sliter mycket mindre, de senaste 20 åren har det varit en enorm teknikutveckling. Sen ska man komma ihåg att dubbarna behövs för att rugga upp ytan för de bilar som har dubbfria däck. Om alla körde dubbfritt skulle det bli väldigt halt, speciellt i korsningar där man spinner med däcken vid acceleration och därmed polerar vägbanan.

Hur ska man förbereda sig inför vintern, tycker du?

PB: Lägg på vinterhjulen i god tid, innan första halkan. Behöver du hjälp med att skifta hjul är det ett elände att få verkstadstid när alla blir desperata samtidigt. Det är också bra att slita av det yttersta skiktet på slitbanan innan halkan kommer, gummit har en tendens att bli hårdast på ytan. Sen bör man ha med sig reflexväst, en lagom stor snöskyffel, bogserlina och gärna också en påse med grus så att man kan sanda vid drivhjulen. Världens äldsta partytrick i snövallen, men grus funkar verkligen för att komma loss.

__Och när är det dags att skifta tillbaka till sommarhjul igen?
__
PB: Det är mera klurigt. Det brukar alltid bli ett eller två snöfall rätt sent på våren. Att lägga på sommarhjulen för tidigt kan bli en chansning.

__Då är väl dubbfria däck bäst, de kan ju ligga på året runt?
__
PB: I juridisk mening är det inte olagligt att köra med dubbfria däck på sommaren. Men slitna friktionsdäck kan på blöta vägar ge 50–100 procent längre bromssträcka, jämfört med bra sommardäck. Vi borde ha en ”sommardäckslag”, det skulle eliminera en del helt onödiga olyckor som sker på sommaren.

__Stämmer det att moderna, dubbfria däck idag är lika bra eller bättre än dubbdäck?
__
PB: Nej. Teknikutvecklingen är gemensam på de båda typerna av däck, dubben undantagna. De fördelar som uppnåtts på dubbfria däck går som regel utmärkt att använda på dubbdäck också, och vice versa. Dubbdäcken har ett övertag på is och det brukar avgöra till deras fördel när vi räknar ihop betygspoängen.

__Hur slitna kan vinterdäcken vara innan man måste byta till nya?
__
PB: Lagkravet är tre millimeter, på vinterdäcken. Men jag skulle byta dubbfria vinterdäck vid fem millimeters mönsterdjup och dubbdäck skulle jag ersätta vid fyra millimeter. På vintern försämras alla egenskaper snabbt när däcken blir slitna under fem millimeters spårdjup.

__Vad kör du själv på, dubb eller dubbfritt?
__
PB: Tittar jag tillbaka på de senaste bilarna så har det varit både dubbfritt och dubbat. Eftersom jag mest kör i Stockholmstrakten skulle jag klara mig bra med dubbfria, nordiska vinterdäck. Men jag tycker det känns tryggast med dubbdäck, det har jag nu. Men det är faktiskt dags att byta, så jag inleder köpprocessen med att läsa vinterdäcktesterna i auto motor & sport – då vet jag vilka däck som är bäst.

Tänk på att vid nollstrecket är det som farligast

Tvärtom vad många kanske tror är inte sträng kyla den farligaste temperaturen vid vinterkörning. Farligast är det istället runt nollstrecket då smältvatten, slask och is blandas.
Vid riktigt hård kyla, kanske från 15 minusgrader och ännu kallare, är greppet ganska bra. Då fungerar de dubbfria friktionsdäcken och dubbdäcken ungefär lika bra. Men vid nollgradigt väder finns det vatten och slask som kanske ligger ovanpå isfläckar, då blir det superhalt och dubbdäcken ger bäst grepp.
Vid nollgradigt väder pendlar temperaturen upp och ner, vilket ger omväxlande blöta vägar eller isbelagda vägar. Det gör att man som förare kan bli överraskad när det plötsligt skiftar från bra grepp till inget grepp alls.

__Dessa datum gäller för vinterdäck
__
När det är dags att skifta däck beror förstås väldigt mycket på var man bor i vårt avlånga land. De i södra Sverige kan byta tidigt, men bilister i norra Sverige måste anpassa sig till väderleken.
I Sverige gäller vinterdäckslagen under perioden 1 december till 31 mars med tillägget "om det råder vinterväglag".

Enligt lagstiftarna är det följande definition som gäller: "Vinterväglag råder när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Polisen avgör om det råder vinterväglag på platsen där du befinner dig."
Förutom risken att få böter för felaktiga däck är det sannolikt att ditt försäkringsbolag blir ytterst ovilliga att stå för reparationer och skador som uppstått vid en olycka – ifall din bil hade sommardäck när det rådde vinterväglag.
Dubbdäck får användas under perioden 1 oktober – 15 april. Men även här får man anpassa sig till väderleken. Om det ser ut att bli vinterväglag får man köra på dubbdäck. Så här står det hos Transportstyrelsen: "Om det är eller befaras bli vinterväglag får du använda dubbdäck även annan tid."
De här undantagen gör alltså att det går att anpassa användandet av vinterdäck. Sunt förnuft får gälla, även om det ytterst är polisen som avgör.

Transportstyrelsens regler och krav för personbilar och lätta fordon

__Kravet på vinterdäck eller likvärdig utrustning gäller:
__

• Personbil klass l
• Personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton
• Lätt lastbil
• Lätt buss
• Släpfordon som dras av dessa fordon.
• Om bilen har dubbdäck måste släpvagnen också ha dubbdäck vid vinterväglag. Mönsterdjupet för vinterdäck ska vara minst 3 millimeter.

__Undantag från krav på vinterdäck
__

• Trots kravet på vinterdäck får ett fordon köras i följande fall, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten:
• Vid provkörning eller bogsering av fordonet i samband med reparation eller liknande ändamål.
• Vid färd den kortaste, lämpligaste vägen till och från närmaste besiktningsföretag.
• Om du kör med stöd av saluvagnslicens (grön registreringsskylt) den kortaste, lämpligaste vägen från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till en annan sådan plats, lokal eller garage. Med saluvagnslicens får fordon även köras vid demonstration eller försäljning.
• Om däcken har en fälgdiameter som är 10 tum eller mindre, enligt uppgift i vägtrafikregistret.
• För anläggningsarbete eller liknande, vid körning med tung lastbil
• Om fordonet brukas av försvaret, det vill säga Försvarsmakten, Försvarets Materielverk eller Försvarets radioanstalt.
• Ett fordon får också köras trots kravet på vinterdäck om fordonet enligt vägtrafikregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre.